|
Vad är tungmetaller?
|
Var kommer tungmetallerna från?
Vilka skador kan tungmetallerna orsaka i kroppen?
Kan man vara allergisk mot en tungmetall, t ex
kvicksilver?
Hur kan tungmetallförgiftning diagnostiseras?
Kan en tungmetallförgiftning behandlas?
Varför är det vanligt att tungmetallförgiftning
förbises?
Kan man göra något själv för att undgå tungmetaller?
Kan tungmetallförgiftning vara en orsak till Parkinsons
sjukdom? |
Hanne fick själv diagnosen Parkinsons sjukdom 1998 och
har sedan dess intresserat sig
för tungmetaller som en möjlig orsak till neurologiska
sjukdomar.
Hon har genom åren skaffat sig en stor vetenskaplig
kunskap i ämnet och är medlem av
Danska Sällskapet för Orthomolekylärmedicin (en grupp
bestående av ca 60 läkare och
tandläkare, två biologer, en enda kemiingenjör och en
enda veterinär). De har gemensamt
intresse i friskvårdsfrämjande egenvård, samt i att söka
och behandla orsaken till sjukdom.
Hanne har också deltagit i två internationella
kongresser om tungmetaller. Vid den första
kongressen i Prag 2005 presenterade hon sitt lilla
projekt om test av parkinsonpatienter av
kronisk tungmetallförgiftning. Den andra kongressen var
i Bremen i år så månntro har
Hanne med sig några färska internationella nyheter med
sig.
Vad är tungmetaller?
En kemist vill definiera tungmetaller som en rad
grundämnen med hög massatäthet som
framstår som metaller vid rumstemperatur.
Läkare och tandläkare vill definiera tungmetaller som
”giftiga” metaller och vill därför dra in
vissa lättmetaller som t ex aluminium, arsen och titan
under tungmetallerna.
En tungmetall bryts aldrig ned, utan kommer att
cirkulera om och om igen i oändlighet.
Några tungmetaller är mycket giftiga, t ex kvicksilver,
kadmium, bly, tenn och har ingen
nyttig funktion i kroppen.
Andra tungmetaller är essentiella, villket betyder att
vi behöver dem i små mängder i vår
föda. Som exempel kan nämnas koppar, järn, mangan och
zink.
Dock är alla dessa metaller också giftiga i för stora
mängder.
Var kommer tungmetallerna från?
Kvicksilver finns bl a i:
- amalgamfyllningar i tänderna.
- som föroreningar i vår mat (särskilt fisk, grönsaker
som odlats nära förorenande
industrier etc).
- i luften (i närheten av kremerings –
förbränningsanläggningar) förorenande industrier,
t ex kolkraftverk.
- Thiomersal (etyl-kvicksilver), ett konserverinsmedel
som kan ha tillsatts vacciner.
- Vidare kan batterier, termometrar, lysrör, gamla
speglar m m innehålla kvicksilver. |
Kvicksilver utsöndras i ganska stora mängder från
amalgamfyllningar. När man äter varma
eller sura födoämnen, tuggar tuggummi, borstar tänderna,
gnisslar tänder etc frigörs ökade
mängder. Vidare så förångas kvicksilver redan vid
kroppstemperatur.
Vid tandläkarbesök med borrning i amalgamfyllning eller
fyllning med amalgam förorenas
kroppen extra mycket med kvicksilver.
Amalgam förgiftar kroppen:
|
- vid upptagning av kvicksilverånga via näshålan till
nerverna ock via luktkolben till hjärnen
eller via näshålan till blodomloppet i kraniet och med
forbindelse direkt till hjärnans
blodomlop.
- vid inandning av kvicksilverånga från fyllningarna som
upptas via lungorna.
- vid direkt upptagning av kvicksilver genom
munslemhinnan eller genom tänderna.
- vid att avsöndrat tungmetall till saliv kommer ned i
tarmen där det kan tas upp.
- vid upptag genom huden (gäller tandklinikassistenter,
tandläkare m fl. |
Också andra tungmetaller (t ex tenn och silver) från
amalgam är giftiga.
Vissa bakterier och svampar, som finns på
tandbeläggningen eller i tarmkanalen kan
omvandla metalliskt kvicksilver till det ännu mera
giftiga organiska kvicksilvret metylkvicksilver.
Organiskt kvicksilver är fettlösligt och lagras därför i
fetthaltiga organ som t ex
hjärnan. Tungmetaller stannar endast kortvarigt i
blodet, som bara är ett transportorgan,
tills tungmetallerna blir lagrade i depåer i olika
organ.
Vissa typer av amalgam avger mer kvicksilver eller andra
tungmetaller än andra.
Om man har andra metaller i munnen, t ex en guldkrona
tillsammans med
amalgamfyllningar i munhålan, så ökas metallutsöndringen
genom att ett system med flera
slags metaller (i tänderna) i en vätska (saliven) verkar
som ett galvaniskt element (batteri)
med ökad frigörelse av giftiga metaller.
Kvicksilver kan transporteras över blod-hjärna-barriären
och fördelas till hjärnan.
Redan 1969 visade försök på råttor att
blod-hjärna-barriären skadas av kvicksilver.
En intakt blod-hjärna-barriär har betydelse för att
skadliga ämnen inte tränger in i hjärnan.
Kvicksilver har tidigare använts till:
|
- i lantbruket till betning av säd.
- i läkemedel såsom
- gammaldags röd jod
- gul
ögonsalva
- ögondroppar
- urindrivande
medel
- medel mot syfilis
- Kalomel (lugnande puder)
till röda barnrumpor.
- till rengjöringsvätska av kontaktlinser m m. |
Symptom vid amalgam/kvicksilverförgiftning är typiska symptom från nervsystemet:
|
- onormal trötthet
- ångest, inre oro
- sömnrubbningar
- bristande koncentrationsförmåga / minnesförmåga
- yrsel
- synrubbningar
- kalla händer och fötter
- huvudvärk
- depression
- muskelsmärtor, ledsmärtor
- hudområden med onormal känslighet
- skakningar
- störningar i magen
- kronisk bihåleinflammation
- allergiska problem etc |
Många av dessa problem liknar till förvillelse symptomen
vid Parkinsons sjukdom eller
andra neurologiska sjukdomar.
Man har inte hittat en lägsta nivå där kvicksilver kan
sägas vara ogiftigt (WHO 1991).
Eftersom diagnosen kronisk kvicksilverförgiftning inte
idag kan ställas inom det danska
sjukvårdssystemet så resulterar många patienter med
kvicksilverförgiftning med att bli
betecknade som psykiskt sjuka, hypokondriker / ont i
livet eller kanske med en neurologisk
diagnos?
Koppar finns i olika näringsämnen och är nödvändig för
kroppen (t ex vid bildande av olika
enzymer) i lämpliga mängder, som är ca 1½ mg koppar
dagligen för vuxna.
Marginalen mellan för lågt och för högt intag av koppar
är mycket liten.
Kopparbelastning eller kopparförgiftning kan uppstå
efter - intag av för stora mängder
koppar, - vid problem med leverns utsöndring av koppar
(Wilsons syndrom) eller - vid
kombinationen av ökat intag och nedsatt utsöndring.
Det finns koppar i:
|
- i amalgamfyllningarna i varierande mängder.
- i kopparspiraler (används som preventivmedel).
- i dricksvatten från kopparrör
- vid användning av
koppargrytor.
- som förorering av matvaror / grundvatten. |
I Danmark tillsätts kolossala mängder koppar till
grisfoder för att få grisarna till att växa
fortare. Grisar tål stora mängder koppar i motsättning
till t ex får som skulle dö om de fick
grisfoder. Totalt använder danskt lantbruk årligen ca
200 ton ren koppar.
Akut kopparförgiftning ger symptom från levern med bl a
gulsot.
Kronisk kopparförgiftning är en känd orsak till
Parkinsons sjukdom.
I Danmark testar man inte patienterna med relevanta
metoder för att påvisa kroniska
kopparförgiftningar.
På grund av lantbrukets stora förorening med koppar
finns det många möjligheter att
utsätta sig för för högt kopparinnehåll. Bl a innehåller
inälvsmat (lever, njure, hjärta) ofta
stora mängder koppar. Kopparbelastning / förgiftning
kommer att medverka till ökat
skapande av fria radikaler och därmed till oxidativ
stress.
Vidare kommer kopparförgiftning / -belastning att
förstärka den giftiga effekten av andra
tungmetaller, t ex kvicksilver.
Bly kan finnas i
bl a;
|
- cigarettrök
- lödtråd
-
fyrverkeri
- vissa typer av målning
- blyrör,
- gammaldags hagel
- i metallen runt proppen på
vinflaskor
- vid miljöförorening nära
skjutbanor
- vid soptippar (t ex blykablar)
- vid bilkyrkogårdar (från batterier)
- kristallglas
- vid vissa industrianläggningar
-
ibland i amalgam samt i andra metaller som
använts till tandvård
- i glasyr till keramik
- i
äldre tennvaror
- i billiga smycken för att ge
tyngd (alldeles aktuellt).
- Tidigare var bly tillsatt i bensin. |
Blyförgiftning ger mentala problem / problem i centrala
nervsystemet, genom att bl a
nervcellutlöparnas beskyddande myelinskal (fetthinna)
skadas. Vid obduktion av djur med
blyförgiftning finner man celldöd i hjärnbarken.
Förutom mentalt avvikande beteende vid blyförgiftning
ser man symptom som:
|
- Nedsatt livslust
- trötthet och slöhet
- lågt
blodsocker
- blodbrist
- dålig
muskelkoordination
- dålig generell fysik
- gikt
-
kramper i muskler och underlivet
- diarré
och förstoppning
- huvudvärk
- sömnlöshet
-
illamående
- förlamningar
- skakande
händer
- nedsatt immunreaktion m m. |
Bly finns överallt i större eller mindre mängder och
upptas genom inandningsluften eller vid
intag av förorenade matvaror / drycker och vi är därför
alla utsatta för blyförgivning i olika
grader.
Kadminum är ännu en giftig tungmetall.
Kadmium kan inta
Zinks plats. Kadminum binds
som andra tungmetaller till svavelbindningar och stör
därvid enzymernas normala funktion.
Kadmium
finns i
|
- handelsgödsel
- uppladdningsbara
batterier
- färgämnen i plast
- i färg
samt i betydande mängder - i tobaksrök.
Kadmium kan förekomma i amalgam. |
Kadmium ansamlas i njurar, lever och ben.
Kadmium är njurtoxiskt (giftigt för njurvävnad) och kan
vara en orsak till osteoporos
(benskörhet).
Danmark har ett av världens högsta innehåll av kadmium i
matvaror.
Tenn, silver, zink finns också i amalgam.
Tenn kan methylera i organismen till methyl-tenn på
samma sätt som kvicksilver.
Methyl-tenn är extremt giftigt.
Methyl-tenn lagras i fettvävnad.
Zink är nödvändigt för kroppen i mängder om ca 15 mg
dagligen.
Järn är giftigt i för stora mängder genom att fritt
obundet järn också medverkar till ökat
skapande av fria radikaler.
Mängden järn i kroppen beror på mängden i födan,
upptagning av järn från
matsmältningskanalen samt utsöndring.
Kvinnor förlorar järn under menstruationen, graviditet
och amning.
Smä mängder järn utsöndras genom urin, svett och
avföring.
Vidare förloras järn vid blödning.
Järn är nödvändigt för kroppens funktion (bl a för
transport av syre runt i kroppen vid hjälp
av det röda färgämnet i blodet) i mängder om ca 15 mg
dagligen.
Ett av huvudsymptomen vid järnbrist (blodbrist) är
trötthet som botas med kosttillskott av järn. Trötthet är därför ett symptom som många sätter i
förbindelse med järnbrist och
behandlar med järntillskott vid självmedicinering.
Men trötthet kan också vara ett symptom på många andra
besvär, bl a förgiftningstillstånd
med tungmetaller.
Vid tungmetallförgiftning medför extra överskott av järn
ökning av fria radikaler. Därför ska
man inte inta järnhaltiga kosttillskott med mindre än
att det är konstaterat järnbrist vid ett
blodprov. Vid järnbrist kan man äta naturligt järn genom
att äta järnhaltiga födoämnen
såsom kött, persilja, spenat, grönkål, rödbetor, russin
m m.
Hos vissa typer av neurologiska patienter ses ofta
avlagringar av järn i hjärnan, vilket tyder
på oxidativt stress.
Andra metaller kan också påverka välbefinnandet.
Aluminium kan finnas i:
- köksredskap av aluminium, aluminiumfolie.
- aniklumpmedel i bordssalt.
- injektionspreparat t ex till behandling vid
dammallergi.
- vacciner.
- i läkemedel mot för mycket magsyra. |
Nickel kan finnas i bl a smycken och mynt och är känt
för att utveckla kontaktallergi.
Titan ingår i titandioxid ett vitt färgstoff som ofta
finns i medicin.
Huvuddelen av anti-Parkingson-medicin innehåller
titandioxid, som inte har någon funktion
utöver att färga medicinen vit.
Tandimplantat eller benimplantat består ofta av titan.
Vid en internationell kongress om tungmetaller i Bremen
i år berättades en
sjukdomshistoria om en patient, som hade utvecklat
parkinsonism på grund av allergisk
reaktion mot titandioxid.
Guld kan, liksom kvicksilver och bly, medverka till
förändringar i immunförsvaret och i
olyckliga fall till autoimmunitet (man reagerar med
allergi mot sig själv).
Vilka skador kan tungmetaller orsaka i kroppen?
Tungmetaller har dessa reaktionsmönster (starkt
förenklat)
1) De binds oerhört starkt till svavelbindningar i
kroppen, t.ex. enzymer, som förstörs.
2) De binds oerhört starkt till selenbindningar i
kroppen.
3) De skapar fria radikaler. |
Fria radikaler i överskott är reaktiva och giftiga
ämnen, som kroppen ska neutralisera med
hjälp av antioxidanter.
Oxidativ stress är obalans mellan de fria radikalerna
och antioxidanter är till fördel för de fria
radikalerna.
Kan man vara allergisk mot en tungmetall, t ex
kvicksilver?
JA.
En allergisk reaktion mot tungmetall kan testas med ett MELISA-test (www.MELISA.org)
eller vid ett hudtest/pricktest. Ett hudtest visar
dock inte alltid en allergisk reaktion.
Hur kan tungmetallförgiftning diagnostiseras?
En akut tungmetallförgiftning kan uppstå om en
sjuksköterska t ex tappar en låda med
gammaldags kvicksilvertermometrar på golvet i
sköljrummet och efter försök att göra rent
blir yr och opasslig med huvudvärk och illamående.
Den akuta tungmetallförgiftningen kan diagnostiseras
genom ett vanligt blodprov eller
urinprov.
Den kroniska tungmetallförgiftningen kan INTE
diagnostiseras genom ett vanligt blodprov
eller urinprov.
Den bästa metoden att diagnostisera en kronisk
tungmetallförgiftning är vid obduktion,
men på levande individer måste man använda den näst
bästa metoden och detta är en
provokationstest.
Vid en provokationstest tar man några piller eller får
en insprutning med ett medicinskt
ämne, som får tungmetallerna till att lämna depåerna för
att fastna på detta ämne.
Härefter kan man diagnostisera tungmetallerna antingen i
ett blodprov eller i ett urinprov.
Kan en tungmetallförgifning behandlas?
JA.
Den slags medicin (på engelska chelating agents) som man
använder vid en
provokationstest, kan också användas till en
avgiftningsbehandling.
Det rör sig om medlen: Dimaval (DMPS), DMSA och Atamir (penicillamin)
Vidare: liponsyra (lipoic acid) Choriander (kinesisk
persilja) Chlorella (havsalger),
Glutathion, N-Acetyl-Cystein samt intag av -
antioxidanter, - svavelhaltig mat/kosttillskott
samt - sunda fetter.
Varför förbises ofta tungmetallförgiftning ?
De kroniska tungmetallförgiftningarna förbises då man
inte använder provokationstest för
att diagnostisera i den offentliga danska sjukvården, men
försöker att diagnostisera
kroniska tungmetallförgiftningar med den metod som används till akut tungmetallförgiftning.
Härvid uppnås det som kallas falskt negativa resultat.
Vid kronisk tungmetallförgiftning ligger tungmetallerna
i depåer i de inre organen och finns
inte i blodet.
Tungmetaller skapar synergi, vilket betyder att de
förstärker varandras giftiga effekter.
Man kan alltså inte bedöma förgiftningsbelastningen på
en patient vid att bara testa för en
enda tungmetall eller två, utan måste testa patienten
för de tungmetaller som kan vara
relevanta för patienten.
Kan man göra något själv för att undgå tungmetaller?
|
-
Vi kan be om att få metallfria ogiftiga
plastfyllningar i tänderna i stället för amalgam.
-
Vi kan låta bli att äta rovfisk eller fisk från
kvicksilverförorenade områden.
-
Vi kan be om att inte bli vaccinerade med vacciner som
har tillsats av kvicksilver eller
aluminium.
-
Vi kan läsa deklarationerna på matvaror och medicin och
försöka undvika tungmetallerna.
-
Vi kan låta bli att äta inälvsmat (lever, njure och
hjärta).
-
Vi kan låta bli att använda tungmetaller på huden i form
av kosmetika eller hudkräm.
-
Vi kan låta bli tatueringar/piercing och fyrverkeri.
-
Vi kan äta - många antioxidanter (frukt och grönt) -
svavelhaltig mat (kål, lök, purjolök, ägg) – sunda
fetter (omega 3) och - mycket kostfibrer
(fibrer binder tungmetaller) samt
- tillsätta citronsaft eller lime till dricksvattnet
(syra gör tungmetaller svårupplösliga). |
Kan tungmetallförgiftning vara en orsak till Parkinsons
sjukdom?
JA.
Men det är troligen även andra orsaker till Parkinsons
sjukdom eller kombinationer av
orsaker.
När Parkinson-patienter testas för kronisk
tungmetallförgiftning, så är 38 av 41 förgiftade.
Den vanligaste fyndet är kombinerad kvicksilver- och
blyförgiftning samt kopparpåverkan/-förgiftning.
Många symptom vid tungmetallförgiftning är gemensam med
symptomen vid Parkinsons
sjukdom.
Ofta förklaras Parkinsons sjukdom som en sjukdom där en
viss procentandel av de
dopaminproducerande cellerna i den svarta substansen är
döda.
En sådan förklaring är så förenklad att den är
missvisande. Och denna förklaring kommer
inte att kunna förklara en lång rad kliniska symptom vid
Parkinsons sjukdom
t ex att;
|
-
Parkinson-patienter har fler smärtor än andra
- att
Parkinson-patienter ofta har nedsatt
luktförmåga
- blodtrycksproblem
- urininkontinens
-
förstoppning, etc etc |
Där finns också en lång rad andra parametrar som heller
inte kan förklaras utifrån brist på
dopaminproducerande celler, som att Parkinson-patienter
ofta har:
För lågt innehåll av:
- Serotonin (ett signalämne)
- Noradrenalin (ett signalämne)
- Methionin-enkefalin (ett signalämne)
- Glutathion (en antioxidant)
- Q10 (en antioxidant)
- Glutathionperoxidase (en antioxidant)
- B12-vitamin
- B6-vitamin
- Folsyra (en vitamin) |
För högt innehåll av;
- Homocystein
- Glutamat (ett signalämne)
-
Vidare har Parkinson-patienter ofta nedsatt
avgiftningsförmåga i levern via sulfonering och
ansamling av avfallsämnen i hjärncellerna kallat Lewy
Bodies. |
Tungmetaller förstör svavelbindningar, därför kan
tungmetallförgiftning förklara att det t ex
är lågt dopamininnehåll i hjärnan genom att det är
svavelbindningar i det enzym som ska
producera Dopamin. Detsamma gäller Serotonin och
Noradrenalin.
Det är också svavelbindning i ett enzym (protein
disulphide isomerase), som är ansvarigt
för korrekt veckning av protein.
Om detta enzym är förstört kan det antas att graden av
felaktigt veckade proteiner ökar.
Parkinson-patienter har avlagringar av felaktigt veckade
protein i hjärnan.
Det är en svavelbindning i Methionin-enkefalin, som gör
att detta ämne kan förstöras av
tungmetaller.
Tungmetaller förstör selenbindningar.
Glutathionperoxidase innehåller selen och kan skadas.
Vidare skapar tungmetaller fria radikaler, varför
kroppen ska förbruka flera antioxidanter till
att neutralisera de fria radikalerna.
Glutathion, Q10, Glutathionperoxidase är alla
antioxidanter.
Vissa tungmetaller omvandlas vid en process (methylering)
för att avgiftas och avskiljas.
Till denna process krävs B12-vitamin, B6-vitamin och
folsyra. Om denna process är
överbelastad så samlas ”avfallsämnet” homocystein.
(Levodopa (antiparkinsonmedicin) avgiftas för övriga via
samma process).
Kvicksilver förstör den funktion som ska hålla glutamat
på en normal nivå.
Tungmetaller denatuerar vidare proteinämnen
(äggviteämnen) vilket betyder att de får
proteinämnet till att ändra sina naturliga egenskaper.
En denatuering är t ex när vi steker ägg i stekpanna och
där det tydligt kan ses att
proteinets struktur och färg ändras.
Avfallsämnena i hjärncellerna kallade Lewy Bodies består
bl a av denatuerade
proteinämnen.
Jag hoppas att jag gjort alla nyfikna, så att ni, liksom
jag, vill ha mera forskning om
tungmetallförgiftning ock Parkinsons sjukdom. |