|
Kroppsmedicinen
missbrukar psykiatrin - och glömmer orsaksforskningen
Per
Dalén
The
ArtBin
SYNTETISKA INGREDIENSER... KEMISKT
FRAMSTÄLLDA...
VILKA ORGAN ÄR GJORDA FÖR DET?
Vad har kosmetika, mat, hud-,
hår-, och kroppsvårdsprodukter, tandkräm, samt läkemedel gemensamt? I dagens
samhälle borde väl försiktighetsprincipen gälla? Men gör den det? Har vi
egentligen någon aning om hur kroppens organ reagerar efter ett visst antal års
användande av kemiska preparat? Nej, det har vi inte.
Forskarna vet vad den akuta
toxiska dosen av en ingrediens ställer till med, därför har de angett i vilka
doser t ex fluor i tandkräm får användas. Men de vet inte vad syntetiska
ingredienser ställer till med på lång sikt och hur de reagerar med varandra. Det
får du själv räkna ut eftersom forskare inte ägnar sig åt detta. Du kan läsa mer
om synergieffekten
nedan.
Om vi tar ett exempel på vad
forskare känner till så skulle det kunna vara amalgam blandat med guld. Det
korroderar. Trots detta fortsätter läkare och tandläkare förneka att det
korroderar i munnen på folk och att folk blir väldigt sjuka av detta. Varför?
För hur skulle det se ut om man går ut med att man har fört folket bakom ljuset?
Likadant är det med kvicksilver i amalgam. Det läcker alltid. Trots det hävdar
läkare och tandläkare att det inte läcker och att det inte förångas i munnen och
går rakt upp i hjärnan på dig. Varför? Folk skulle ju kunna stämma dem...
Likadant är det med kosmetika, mat, kroppsvårdsprodukter. Tror du att syntetiska
ingredienser alltid tolereras av dina organ eller bara till en viss gräns, ett
visst antal veckor, månader eller år?
Varför fortsätter du att lita på
läkare som inte ens vet eller tar sig tid att ta reda på om kvicksilver läcker
från amalgam? Varför ska du lita på en tandläkare som fortsätter sätta in
guldplomber i din käke om du dessutom har amalgamfyllningar? Varför ska du
acceptera biverkningar? Köper du blankslitna däck till bilen? Varför inte? Är
det en risk? Skulle du samla upp kvicksilver från en sprucken termometer (om vi
nu hade haft sådana i hemmet nuförtiden)? Varför inte? Hade det varit en risk?
Javisst tror du att detta är en risk eftersom det är bevisat dvs man ser det
tydligt. Men om du sätter i dig högsta tillåtna dosen av låt sig det nyaste
sötningsmedlet på marknaden, Sukralos, och därefter sätter i dig högsta tillåtna
mängd sackarin, och därefter sätter i dig högsta tillåtna mängd godis med
färgämnet Amarant i under ex antal år så är detta inte bevisat farligt
eftersom det inte har gjorts någon forskning på detta, men likväl gör du
kanske det. Vad får dig att automatiskt utgå ifrån att det är okej bara för att
det inte gjorts någon forskning på detta? Kanske var det så att det inte delades
ut några forskningsanslag till just detta... Du kan läsa mer om forskning
här.
Nu säger du säkert att du minsann
inte tar några risker om du går till en gediget utbildad läkare. Men där har du
fel. Det är uppenbart att du gör det när du accepterar kemiska ingredienser och
biverkningar.
Nedan finns en tabell där du kan se många vanligt förekommande ingredienser i
läkemedel. Du kan läsa mer om ingredienser i mat och kroppsvårdsprodukter under
Mat och
Hudvårdsprodukter. Du kan även läsa om kvicksilver under
Amalgam
samt under
Kroniskt. Om fluor kan du läsa under
Fluor.
Säg mig en sak; varför ska någon behöva riskera att dö av en bieffekt?
HUR TESTAS KEMIKALIER?
DJURFÖRSÖK
Varenda en syntetisk
kemikalie har blivit testad
på djur ända till 50 % av
dem har blivit dödade. Det
är så vetenskapsmännen
bestämmer
LD50
klassificeringen.
HOW ARE OUR CHEMICALS, FOOD ADDITIVES AND PHARMACEUTICALS
TESTED?
Dr Sharyn Martin, PhD
|
Bara för att ett kemiskt ämne är godkänt, betyder det inte att det
är bra. Det betyder inte heller att naturliga ämne inte är bättre. |
Dessa tillsatsämnen finns
konsekvent angivna i läkemedlens innehållstexter
En viktig fråga borde ställas
om dessa tillsatsämnen; Hur reagerar de med varandra i kroppen?
Läs mer om synergieffekt
här
|
FÄRGÄMNEN
Alfabetisk
förteckning över de färgämnen som ingår i läkemedlen i FASS 2005 |
|
CI =
Colour Index-nummer
Colour
Index-nummer avser de beteckningar på färgämnen som
finns upptagna i Colour Index, Third edition, utgiven av
The Society of Dyers and Colourists, England. |
|
|
|
E, ES =
Europakod-nummer
Europakod-nummer som har beteckningen E plus tre siffror
är gemensamma för EU-länderna. Färgämnen märkta ES plus
två siffror saknar EU-beteckning. Dessa koder är därför
specifika för Sverige. |
|
|
|
Du kan läsa mer om
färgämnen under
Mat |
|
Allura röd AC E 129
Amarant CI 16185, E 123
Azorubin CI 14720, E 122
(Karmosin)
|
Järnoxid CI 77489, CI 77491, CI 77492, CI
77499, E 172 |
|
Betakaroten CI 40800, E 160a
Briljantblått CI 42090
Briljantgrönt CI 44090, E 142
Briljantsvart CI 28440, E 151
(*AZO-färgämne)
|
Kalciumkarbonat
Kantaxantin CI 40850, E 161g
Karmin CI 75470, E 120
(Cochenille)
Kinolingult CI 47005, E 104
(D & C Yellow No 10)
Klorofyll CI 75810, E 140
|
|
Carbo activatus CI 77266, E 153
(Carbon black)
Curcumin CI 75300, E 100
|
Nykockin CI 16255, E 124
(Ponceau 4 R, Coccine Nouvelle) |
|
Erytrosin CI 45430, E 127
(FD &C Red No 3)
|
Para-orange CI 15985, E 110
(Sunset Yellow FCF, Gelborange S, FD & C Yellow No 6)
Patentblått V CI 42051, E 131
Patentgrönt CI 42053, ES 11
(Fast Green FCF, FD & C Green No 3)
Pigment White CI 77718
|
|
Fenolrött
Fluoresceinnatrium CI 45350
|
Riboflavin E 101
Rödbetsextrakt E 162
(Rödbetsröd betanin)
|
|
Indigokarmin CI 73015, E 132
(Indigotin, FD & C Blue No 2)
|
Sockerkulör E 150
(Caramel)
|
|
Tartrazin E102
Titandioxid CI 77891, E 171
* AZO-färgämne var
tidigare förbjudna i Sverige. Förbudet upphörde med EU-inträdet. |
|
Färgämnen med Colour
Index-nummer |
|
Colour
Index-nummer avser de beteckningar på färgämnen som
finns upptagna i Colour Index, Third edition, utgiven av
The Society of Dyers and Colourists, England. |
|
Colour Indexnummer
|
Färgämne
|
|
14720 |
Azorubin |
|
15985 |
Para-orange
|
|
16185 |
Amarant |
|
16255 |
Nykockin |
|
28440 |
Briljantsvart
|
|
40800 |
Betakaroten |
|
40850 |
Kantaxantin |
|
42051 |
Patentblått
V |
|
42053 |
Patentgrönt
|
|
42090 |
Briljantblått |
|
44090 |
Briljantgrönt |
|
45350 |
Fluoresceinnatrium |
|
45430 |
Erytrosin |
|
47005 |
Kinolingult |
|
73015 |
Indigokarmin |
|
75300 |
Curcumin |
|
75470 |
Karmin |
|
75810 |
Klorofyll |
|
77266 |
Carbo
activatus |
|
77489, 77491, 77492, 77499 |
Järnoxid |
|
77718 |
Pigment White |
|
77891 |
Titandioxid |
|
Färgämnen med Europakod-nummer |
|
Europakod-nummer som har beteckningen E plus tre siffror
är gemensamma för EU-länderna. Färgämnen märkta ES plus
två siffror saknar EU-beteckning. Dessa koder är därför
specifika för Sverige. |
|
Europakodnummer
|
Färgämne
|
|
E 100 |
Curcumin |
|
E 101 |
Riboflavin |
|
E 102 |
Tartrazin |
|
E 104 |
Kinolingult |
|
E 110 |
Para-orange |
|
E 120 |
Karmin |
|
E 122 |
Azorubin |
|
E 123 |
Amarant |
|
E 124 |
Nykockin |
|
E 127 |
Erytrosin |
|
E 129 |
Allura röd AC |
|
E 131 |
Patentblått V |
|
E 132 |
Indigokarmin |
|
E 140 |
Klorofyll |
|
E 142 |
Briljantgrönt |
|
E 150 |
Sockerkulör |
|
E 151 |
Briljantsvart |
|
E 153 |
Carbo activatus |
|
E 160 a |
Betakaroten |
|
E 161 g |
Kantaxantin |
|
E 162 |
Rödbetsextrakt |
|
E 171 |
Titandioxid |
|
E 172 |
Järnoxid |
|
ES 11 |
Patentgrönt |
| |
|
Konserveringsmedel |
|
Alfabetisk förteckning över de konserveringsmedel (även
antibakteriella medel och antioxidantia) som ingår i
läkemedlen i FASS 2005.
Som
huvudbenämning användes de svenska namnen. I
deklarationen kan även förekomma andra benämningar. I
dessa fall anges de alternativa benämningarna inom
parentes.
E =
Europakod-nummer
Europakod-nummer som har beteckningen E plus tre siffror
är gemensamma för EU-länderna.
|
|
|
Bensalkoniumklorid
(Benzalkoni chloridum)
Bensetonklorid
(Benzethoni chloridum
Bensoesyra E 210
(Acidum benzoicum
Bensylalkohol
(Fenylkarbinol, Phenylcarbinolum)
Bensylkarbinol
(Fenetanol, Fenetylalkohol, Fenyletanol)
Benzododeciniumbromid
Bronidox L
Butylhydroxianisol
Butylhydroxitoluen E 321
Butylparaben
(Butyli para-oxibenzoas)
|
Natriumbensoat E 211
(Natrii benzoas)
Natriumbisulfit E 222
(Natrii bisulfis, Natriumvätesulfit, Natrii hydrogeni
sulfis)
Natriumedetat
(Tetracemindinatrium)
Natriumpropylhydroxibensoat E 212
Natriumpyrosulfit E 223
(Natrii pyrosulfis)
Natriumsulfit E 221
Nipastat
(En blandning av p-hydroxibensoesyrans metyl-, etyl-,
propyl- och butylestrar)
|
|
Captan
(N-Triklormetyltio-1,2,3,6-tetrahydroftalimid)
Cetrimid
(Cetrimidum)
Citronsyra E 330
(Acidum citricum)
|
Oxykinolinkaliumsulfat |
|
1,2-Dihydro-2,2,4-trimetylkinolin
|
Propylenglykol
Propylgallat
(Propyli gallas)
Propylparaben E 216
(Propagin, Propyli paraoxibenzoas,
p-Hydroxibensoesyrapropylester)
Propylparaben, natriumsalt E 217
(p-Hydroxibensoesyrapropylesterns natriumsalt,
Propaginnatrium)
|
|
Etanol
Etylparaben E 214
(Etylparagin, p-Hydroxibensoesyraetylester, Nipagin A)
Etylparaben, natriumsalt E 215
(p-Hydroxibensoesyraetylesterns natriumsalt)
|
Quaternium-15 |
|
Fenol
(Phenolum)
Fenoxietanol
(2-Phenoxyetanol)
Fenylkvicksilvernitrat
(Phenylhydrargyri nitras, Hg)
Fenylkvicksilvernitrat basiskt
(Hg)
Formaldehyd
|
Rosin |
|
Glydant
|
Sorbinsyra E 200
(Acidum sorbicum)
Svaveldioxid E 220
|
|
Imidurea
Isobutylparaben
Isopropanol
|
Thimerosal
(Thiomersal, Hg)
Thimerosalnatrium
(Thiomersalnatrium, Hg)
|
|
Kaliumsorbat E 202
Klorallylhexaminklorid
Klorbutanol
Klorhexidinacetat
Klorkresol
(4-Chloro-m-kresol)
Kresol
(Trikresol)
|
α-Tokoferol E 307
(Oxynex LM)
Tymol
|
|
Metylparaben E 218
(Metagin, Methyli para-oxibenzoas,
p-Hydroxibensoesyrametylester, Nipagin M)
Metylparaben, natriumsalt E 219
(p-Hydroxibensoesyrametylesterns natriumsalt,
Metaginnatrium)
Myristyl-γ-picoliniumklorid
(Metyltetradecylpyridiniumklorid)
|
Vinsyra
E 334 |
| |
|
Konserveringsmedel med Europakod-nummer |
|
Europakod-nummer som har beteckningen E plus tre siffror
är gemensamma för EU-länderna. |
|
|
Europakodnummer |
Konserveringsmedel |
|
E 200 |
Sorbinsyra |
|
E 202 |
Kaliumsorbat |
|
E 210 |
Bensoesyra |
|
E 211 |
Natriumbensoat |
|
E 212 |
Natriumpropylhydroxibensoat |
|
E 214 |
Etylparaben |
|
E 215 |
Etylparaben, natriumsalt |
|
E 216 |
| |
